Hoppas att vi ses där! Vi jobbar på att flytta över även kommentarerna härifrån, får se om det går.

Men när vi var i kartaffären upptäckte vi att världen inte alls måste se ut som på den vanliga Mercatorkartan. På vissa kartor är världen upp och ner – och varför inte? Vem säger att norr ska vara uppåt?

Efter att ha läst sida upp och sida ner om olika sorters kartor och kartprojektioner tror jag mig ha förstått att en papperskarta aldrig kan avbilda jorden korrekt i alla de tre viktigaste aspekterna: form, avstånd och ytstorlek. Olika sorters kartor kan få två av dem rätt, men aldrig alla tre på samma gång.

En karta som fokuserar på yta är Peters map: här visas alla länder enligt den storlek de faktiskt har, så att till exempel Sverige och Grönland framstår som de små pluttställen de verkligen är, och man ser vilket jätteland Indien är.

Men ingen av de här kartorna är okontroversiella (speciellt inte Peters map) eller exakta avbilder av jorden, även om de är tankeväckande. Vill man komma så nära terrängen som möjligt får man använda sig av en gammal hederlig jordglob.

/Anna

Andra bloggar om: kartor, kartprojektioner, Peters map

Jag är yngst i familjen som ska ut och resa. Men jag är också bäst! :D Alla gör alltid som jag säger, och jag bestämmer allt! Jag är helt enkelt jättebra! Bäst!

Det är jag som lobbar hårdast för alla kontinenter. Jag tycker att en Jorden Runt-resa inte är en riktigt Jorden Runt-resa om man inte sett alla världsdelar, men självklart förstår jag ju att det kanske är lite svårt att besöka syd- och nordpolen.

Jag har redan bestämt våran rutt, och alla kommer med tiden att rätta sig efter det. Den ser ut såhär:

1. Asien: Indien, Sydostasien i allmänhet, Kina såklart, Japan.
2. Oceanien: Austalien, Nya Zeeland, Fiji, osv.
3. Nordamerika: Runt Washington, NY, osv. Vidare ner till Miami, sedan Kuba.
4. Sydamerika: Inte helt bestämt vilka platser, men Rio de Janeiro iaf.
5. Afrika: Typ Tanzania, vidare upp till Kairo (om vi inte tog det på ditvägen, men jag föredrar detta).
6. Hem igen!

/Julia (den bästa)

The Yoda backpack – Maybe the force will help carry the bag?

The Bug backpack - To scare the smaller bugs away?

Skull backpack – A friend who already crossed the last frontier?

/Maximilian

Som de flesta lasare av denna blogg redan vet sa befinner jag mig f/n i Amsterdam. I den har staden ar det ibland knepigt att ta sig fran en plats till en annan. Det finns sa manga sma krokar och grander, konstiga sma affarer som man stannar till vid och sen tappar orienteringen helt och hallet.

Min poang har ar, pa den upkommande stora resan, nar det gallar planeringen for en rutt sa haller jag med foregaende inlagg, en generell plan, och sen improvisera utifran den.

Dock kan det vara en bra idé att fundera lite pa hur man skall ta sig fran land till land, min gutt-kansla sager mig att resan mellan Egypten och Indien skulle kunna vara lite knepig. Varfor inte ta egypten som en del av Afrika pa sista etappen? Eller ar det nagot som jag missat ang Kairo?

Bottom line, varfor inte planera utifran hur landet ligger? Dvs, den naturliga foljden, pa sa satt kan man alltid valja hur man vill, fysiskt, transportera sig fran en plats till en annan.

2 ps’s:

#1, Man kan ju aka fran Egypten, via Sudan, Etiopien over vattnet till Indien, men da far man nog kryssa mellan amerikanska slagskepp utanfor Yemens och Omans kust!
Ga till karta

#2, kolla in Multimap for en ganska bra varldskarta online!

Feedback, comments mucho uppskattat! ;-)

//Maximilian

Nu, flera veckor senare, börjar en resplan sakta ta form. I stora drag tänker vi oss att börja med Asien, kanske med omvägen över Kairo först och ett kort stopp där. Indien, Kina, Japan, Sydostasien, Australien och Nya Zeeland – så ser den helt ofärdiga första resrutten ut. Om vi fortfarande kan och vill resa vidare efter det, då tar vi Central- och Sydamerika och Afrika på vägen hem. (Arktis och Antarktis får nog klara sig utan oss den här gången.)

Det smartaste verkar vara att ha en ganska genomtänkt resplan och sen kunna improvisera utifrån den. Det känns inte som om det kommer att bli ett stort problem – visserligen finns det många starka viljor i den här familjen, men alla verkar ändå kunna tänka sig att kompromissa och vara beredda på överraskningar.

/Anna

Vi kanske är borta ett halvår eller ett år – eller mer, eller mindre. Det får resan avgöra!

/Anna